Bilderna från stockholm, som jag lovade:

Jag fick nyss beskedet om att en kille på min skola har dött i en bilolycka i helgen. Han och några vänner skulle åka hem från en fest och i en lång vänstersväng förlorade den onyktra föraren kontrollen över bilen och körde av vägen. Polisen misstänker att bilen voltade två gånger innan den landade på vänstersidan. De slungades 30 meter och tog i en telefonstolpe.

Det finns fortfarande folk som kör när de är fulla, fastän all fakta och information man fått om att inte köra när man är berusad. Det gör ont, för man kan inte göra något åt det när någon har dött!

Jag kände inte den här killen, men jag visste vem han var, jag brukade se honom dagligen i skolans café. Mina tankar går ut till hans familj och alla de vänner som stod honom nära.
Vila i frid, Mustafa.

Det känns lite som att jag förlorat bloggen. Jag prioriterar inte längre att skriva, det finns viktigare saker. Jag har alltid älskat att skriva, att få uttrycka mig, men på senaste har jag tappat lite av den känslan. Vad vill ni läsa - hur mycket jag saknar någon som aldrig kommer tillbaka, eller att jag faktiskt överlever varje dag?