Jag har varit dålig på att uppdatera, och för det ber jag om ursäkt. Har varken haft tid, lust eller ork att skriva någonting då orden som formas inte gör sig förstådda. Allting blandas och blir en otydlig massa som lägger sig som en dimma framför ögonen och som gör varken mig eller någon annan gladare. Så därför har jag låtit bli.

Kan inte riktigt säga att det finns mer tydlighet i nuläget, men jag måste skriva. Annars tappar jag allting.

Men jag har ingenting att skriva. Inte längre.

Jag har insett att allt det som finns i min värld kommer en dag inte existera längre. Och det skrämmer mig som något jag aldrig upplevt innan.

Men det är så det är att vara människa. Man lever och vet att det inte är förevigt. Man har inte all tid i världen på sig, som jag alltid trott. Tiden går, men jag trodde alltid att det skulle finnas tid kvar. Jag är sjutton år nu, och det är långt kvar innan jag blir gammal. Men sjutton år har passerat fortare än anat. Det känns som att det bara var i går jag var fem och lekte med barbiedockor.
Tid går upp i rök. Tid är det mest värdefulla vi har.

Kanske är det vad som gör livet så speciellt.

Jag sitter och stirrar in i väggen. Precis samma sak som jag gjorde för en timme sedan.
Varför vet jag inte. Jag orkar bara inte...

Jag orkar inte bråk, vänskap eller ens prat.
Jag orkar ingenting. Jag vill bara vara ensam. Osynlig

Det är kanske den bästa känslan i vissa situationer. Samtidigt som det är den värsta i andra situationer.
Att inte spela någon roll och att inte vara speciell för någon är väl kanske det värsta som finns. Men jag orkar helt enkelt inte bry mig längre.

Livet går vidare helt enkelt. Vare sig man vill det eller inte. Jag gör det bästa av situationen, åtminstone försöker jag för det mesta.

Fast jag antar att man inte kan stänga ute en del känslor. Jag saknar en person som inte finns längre, som totalt försvunnit ur hans kropp och existerar nu bara i minnet.

Jag orkar inte.

♥ Jag lever i ungefär 15 år

♥ Varje gång du lämnar mig, betyder sorg för mig.

♥ Ge mig tid att förstå vad du begär av mig. Gör mig lycklig, du är hela mitt liv.

♥ Var inte arg på mig länge åt gången och lås inte in mig som straff

♥ Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen. Jag har bara dig

♥ Tala med mig fastän jag inte förstår orden; jag blir glad bara över att höra din röst.

♥ Kom ihåg att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig.

♥ Innan du slår mig, kom ihåg att mina tänder kan krossa din hand, men jag använder inte min styrka mot dig.

♥ När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra, så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.

♥ Ta hand om mig när jag blir gammal; kom ihåg, du blir också gammal.

♥ Var hos mig när jag har det svårt, allt blir lättare bara jag har dig.


Jag älskar min vovve.