Vad skrämmer dig?

Vad skrämmer dig? Är det mördare, våldtäktsmän, påtända ungdomsgäng, rånare, pedofiler, eller helt enkelt livet självt? Känner du dig utsatt? Du slår på teven varje kväll och ser svält, död, rädsla, dödsångest, panik. Och du byter kvickt kanal när storögda, trådstunna, barn ser på dig från Afrikas damm. Funderar över morgondagens middag, när kroppsdelar ligger utströdda likt dagisglitter på gatorna i Irak. På löpsedlarna är det inget mer angeläget än bantingsmetoder för att få oss feta européer att lyfta på fläsket och spy ut mer pengar. Inte ens en blinkning. Med inget annat än trötthet låter vi denna frostiga, förtorkade rädsla smyga upp för ryggraden och sticka in sin likgiltighet likt bedövningssprutor i nervsystemet. Lämnar oss i total förvirring. Vi är passiva, utslitna och helt oförmögna att känna. Och DET, skrämmer mig.