thinkin' of winter

Nu är det vinter. På riktigt. Vintern smakar minnen. Det var så mycket som hände den där vintern. Så många svåra studer men även så mycket lycka. Att promenera runt bland gatorna i mörkret när stjärnorna syns starkare än vanligt.
Det var så mycket fint under den tiden. Så mycket fint som jag inte vill släppa taget om.
Men jag vill så gärna släppa taget om allt det dåliga som höll, och fortfarande håller, mig nere. Allt det som gör att jag inte riktigt kan våga ta de där stegen mot framtiden.

Framtiden är snart, så snart. Den är så nära att jag nästan kan känna den framför mig.
Jag vet inte om jag vill känna den. Den gör mig så osäker. Rädd.

Men man kan inte leva i det förflutna, utan man måste leva i nuet. Och i nuet har vi varandra.